Christine Schürrer och Piratebay


Christine Schürrer har i dagarna dömts för mordet på två små barn och misshandel av deras mamma. Misshandeln skedda oprovocerat och var systematiskt genomförd. Vidden av de överlevandes trauma kan inte överdrivas antar jag. 
För detta dåd döms hon, rättvist, till livstids fängelse och utvisning. 
Den överlevande familjen tilldöms ett skadestånd på 100 tusen kronor för sitt lidande. 

Tre, mer eller mindre knäppa, individer sitter samtidigt (nästan) åtalade för att ha gjort systematiskt intrång i upphovsrätten. Det kan man tycka vad man vill om. Ni som följer min blogg vet redan vad jag anser.
Det intressanta är att de alltså inte mördat och våldfört sig på någon. Inga tillhyggen, inget blod, inget tvång, inga hot har förekommit i brottsrubriceringen. Trots det uppgår skadeståndskravet till - 115 miljoner kronor ! Alltså; nästan tusen gånger högre ersättning för att du kör en slags piratradio än för att du, med hammare om natten, slår två barn livlösa och näranog dödar deras mor. 

Tillåt mig kräkas en smula....

Hutlöst lågt för Arbogafamiljen kan tyckas, även om jag är fullt medveten om att ytterst få kriminella kan betala sina skadestånd någonsin. Det blir stat och försäkringsbolag som får det ansvaret om det, över huvud, taget uppfylls. Ergo är jag ingen stor vän av skadestånd i allmänhet.

Hutlöst högt i piratmålet då beräkningsunderlaget, så som det är presenterat, är helt grundlöst och fritt fabulerat. Om multirika bolag och deras jurister får 115 miljoner från piraterna så hänger jag flaggan på dörren!



Nu börjar det brännas

image95
Glöm inte att boka Lördagen den 31a Maj då jag håller i vårens scrapmara på Papprika.

Specialerbjudanden unika för kvällen kan jag lova er! 

Platserna börjar redan fyllas så försäkra dig om en plats redan nu genom att mejla Malin på

info@papprika.se


C'est printemps prt II

Våren fortsätter att regera trots ett mindre avbrott i helgen.

image92

image93

image94

C'est printemps

image88

image89

image90

Några bilder tagna av mig under veckans värme. Hoppas ni blir lika varma innombords som jag...?


image91
P.S: Glöm inte vårens megaevent med yours truly i centrum...



Tips! Tatuera dig själv - smärtfritt

Nu finns självhäftande dekaler, sådana där som fanns i tuggummipaketen när jag var liten, till din printer.
Bara att skriva ut, pilla bort skyddsfilmen och sätta där du drömmer om att du vill ha en tatuering - men inte riktigt vill eller vågar. Filmen kan beställas från 

http://www.craftycomputerpaper.co.uk

och kostar runt 30 bagare + frakt.

image86

P.S. Glöm inte att anmäla er till maran om några få veckor...

image87

Boka sista maj!

image84
Lördagen den 31 Maj är det moi, jag, som är scrap-marathon general. Vi samlas kl 13.00 mitt på dagen på Papprika 

Herrhagsvägen 98 
122 60 Enskede
(Tallkrogen)
telefon 08-600 49 48

för att skapa i tolv timmar framåt (det blir till klockan ett på natten för er som inte kan räkna). Jag står för lite av varje och allmän oreda. Ni står för att det blir blir någorlunda trevligt och att jag är hyfsad och uppför mig. 
Den som tänker baka bullar eller orkar ta med tilltugg till flera får stort plus i kanten av mig och slipper mina kramar. 
De flesta kör ju (?) vilket vanligen innebär att det inte blir någon alkohol. Synd. Men de som törs och vill är välkomna att dricka annat än kaffe. Eftersom det är jag som är bas så bestämmer jag att sådant ska premieras med särskild omtanke och den eller de får skjuts upp till Tallkrogens t-bana av mig i min bil när maran är över.
Så ladies and gentlemen, start your engines, vässa saxarna och ring in en anmälan till Malin på numret ovan bums innan alla platser obönhörligt är upptagna. 
Det här vill ni inte missa.

Vietnam nu färdig

Knutit gasbinda, tunn grön bomullsväv blandad med remsor av thai-siden. Hängde en egentillverkad dog-tag i knuten och nu tycker jag att jag är färdig...

The whole lot:

image82


Dog-tag:

image83 

Efter stormen { work in progress } Pt II forts..

Blogg.se vill inte riktigt varför jag tvingas pytsa ut innehållet stötvis. Här kommer fler detaljer:

image80

image81

Efter stormen { work in progress } Pt II

Sådärja, nu börjar jag bli klar med huvuddragen. Lite detaljer inuti och några utanpå ramen, sen anser jag mig färdig.
Löven, om någon undrar, symboliserar både djungel och ömsinthet, tiden som förflutit och den tillhörande glömskan.

image76
image77



Efter stormen { work in progress }

Nu, när My Roaring Seventies är nästan klar (kommer en del detaljer) så har jag - påbjudan av Catharina och Malin hos Papprika ("har du inget jobb - jobbar du inte..?!) satt igång printern och hällt upp akrylfärgerna.

Temat denna gång är något som ger mig schizofrena känslor mellan döden och njutning. 
Vietnam-kriget.
Vietnam-bulletinen, svartvita bilder ackompanjerade av Arne Thoréns röst, Mamas and the Papas, killar som  just lämnat baksäteshånglet i pappas Chevy för djungelgyttja och meningslöshet.
Detta krig har färgat mig på många sätt och för att hålla det kort kommer här några detaljer ur produktionen:

image75

image74

Håll i hattarna nu..

När jag sjösatte den första i den tredelade serien om min uppväxt och vad som format mig så hade jag bestämt mig för att kraftigt avvika från det gängse.
Jag ville undvika "en stor bild, några små och huvudrubrik" utan ville, verkligen, forma något nytt och annorlunda. 
My Roaring Seventies blev nästan mer än jag kunde ro iland. Hade jag bytt ut den stora färgbilden (mannen i dragstern med gasmask) mot en svartvit hade allt ordnat sig. Vägrade detta dock vilket tvingade mig att att inhandla de största j*a siffrorna Malin på Papprika hade inne. Rejäla pjäser passande som väghänvisning mot gatan blev det. Handjagade upp flames på dem och fäste alltihop med distanskuddar (allt sitter med distanskuddar - även textremsorna och den handritade checkered flag som löper på vänster sida. 
Promptertexterna som löper kors och tvärs i bakgrunden innehåller teknisk information om utformningen av banor och fordon för att få dem att accelerera maximalt på en 1/4 engelsk mile (402 m = Dragracing för er som inte vet).
I överdelen ser ni min "roaring!"-logo som jag skruvat fast i med en tjock silverpappers-platta som jag bockat och borstat till att se ut som flygaluminium. 
Jag ville att det skulle kännas hotrod-kultur på 70-talet då bensinen kostade under 1 spänn litern och ju mer var ju bättre, både bland bilar och motorer och i konst och kultur.
Det hela blev ett sagolikt färg- och mönsterfyrverkeri som funkar att röka hasch till men ger epilepsi i nyktert tillstånd.
För mycket eller på pricken? Jag vet vad jag tycker - men hit me with your best shot boys and girls.
Under tiden kan ni ju slå ett öga på mitt alster, men kom ihåg; håll i hatten!

image71

Tycks som en tavla har ramlat bort....

...i cybersoppan...?!
I alla fall är den här och den andra av dessa två återfinns i navigeringen till vänster om dig under "Januari".
Dessvärre fungerar inte blogg.se's informationsarkitektur helt problemfritt då det mest blir bruttolistor av alltihop och för den som är i läsartagen krävs att denne scrollar upp tillbaka längst upp på sidan för att fortsätta läsa bakåt i tiden. Detta fungerar dåligt kan jag utläsa av min webbstatistik då antalet lästa inlägg minskar vid ett månadsskifte jämfört med en fullproppad tråd.
I alla fall; håll till godo.
image70

(Några har påpekat, efter att ha sett mina alster irl, att det framgår dåligt hur stora de egentligen är. Tavlorna är alltså en halv meter gånger en halv meter och en vanlig scrapboard (papper) ryms, precis, innanför passe-partout:en.
Blomman t ex, som för ovanlighetens skull inte är inköpt på Papprika utan på Skapa, är deras största megapappersblomma och aningen större än en cd-skiva. Huvudfotot är ett aningen beskuret a4. Bara så det så. :) )

Forumkul

I väntan på nästa skapelse (ligger i röran på köksbordet) ger jag er denna sammanställning ur patientjournaler från Karolinska Universitetssjukhuset:

(jag skrattade delvis högt och hjärtligt)
____________________________________

Har svimmat av. Minns ingenting förrän patienten vaknar i sängen med
två sköterskor.

Inkommer med kvadratmeterstor sårskada på lillfingret.

Oklart om blod i avföringen då patienten är färgblind.

Som preventivmetod har patienten använt oavbrutet samlag.

Rekommenderas ett stort glas vatten innan samlag.

Patienten arbetar som elektriker. Inga kända proppar i släkten.

12 cm långt, sårigt underben

Vi ordnar med mat, hemkört och rollator till pat.

Söker för fästingbett i huvudet. Huvudet borttages med pincett.

Aktuellt: Ingen buksmärta men kan hålla tillbaka den lösa avföringen
med vitt bröd.

Söker p g a att ha slagit i vänster stortå som nästan helt har
lossnat.

Personalen får dock ej dra loss den, då det gör ont.

Har mått relativt bra i gipset.

Fick dock besked om att hjärtat var bra, men att hon skulle återkomma
om hon blev medvetslös.

Poängterar att det är viktigt att patienten håller sig ren mellan
fötterna.

Patienten har mandolinstor prostata.

Brunbjörnsstor resistens borttages.

Patienten har små frimärken i vagina.

Smärtan i ryggen kommer när patienten ligger raklång med båda benen på
rygg.

Har varit och fjällvandrat. Nedkom med helikopter igår.

Blöder ibland ifrån vänster näsa.

Avföringen har samma färg som dörrarna på avdelning 19.

1974 fick patienten en grävskopa över sig. Sedan dess ringningar i
öronen.

Lider av besvedande svära.

Ibland mår patienten bättre, ibland sämre. Ibland mår hon inte alls.

När hon känner sig trött kan ansiktet vridas åt höger och där stå och
smårycka en liten stund.

Patienten måste sova högt under kudden.

Patienten röker en cigarett i veckan. Uppmanar honom att dra in på
rökningen.

Hon beskriver huvudvärken som spännande.

Kräkningarna försvann på eftermiddagen, likaså maken.

Urin odlad på distriktsläkaren visar växt av coli.

Patienten har återigen fått ont i värken.

Patienten har bedömts som osammanhängande.

Har börjat få blodiga små matskedar i avföringen upp till 15 gånger
per dag.

Patienten har varit placerad på ett hunddagis i Gävle med stöd av
socialtjänsten.

Lastbilschaufför med god kondition som åker en mil utan att bli
andfådd i vanliga fall.

Lymfkörteln skickades samma dag som patienten i taxi till Uppsala.

Idag till lunch får patienten akuta diarréer.

Går nu med stel rygg och huvudet ner i marken.

Modern bostad och hustru.

Sköts i hemmet av maken som är militär.

Har fått champinjoner mellan tårna.

Patienten har inte ont för jämnan, bara för det mesta.

Patienten tål inte ost, mjölk eller smör, ej heller modern och en
bror.

Slipsen nedsys i såret.

Ont i vänster växellåda.

Patienten har tidigare haft öron, men dessa har ramlat bort.

Mat får han från sonen som ligger infryst.

Har fått större hemsamarit men tycker inte att det räcker ändå.

Dåligt sexualliv - ingen partner.

Patienten f d storrökare, numera bioodlare.

Haft svårt med att sticka sig själv i penis trots att han är
tandläkare.

Halsen som patienten hade besvär med nu i höstas är nu borta.

Polis, gift med polis.

Stora bra testiklar.

Har helt förlorat erektionsförmåga efter operationen.
Enligt egen utsago har hans hustru "blivit galen" efter detta.

Nyligen varit på kontroll hos gynekolog som friat.

Cyklade i dag på eftermiddagen när plötsligt en liten flicka kom in i
hennes framhjul.

Har nu fått rullstol och ämnar åka till Norrköping med denna.

Patienten informerad om obduktionsresultatet.

Det senaste spermaprovet är aldrig taget.

Bihålor spolade 5-600 ggr.

Mår alldeles utmärkt, har sökt läkare ett flertal gånger för det.

Patienten vägde 78 kilo i hemmet innan han gick hit utan kläder.

Kommer hit då han har druckit Blomstra och möbelpolish tillsammans med
föräldrarna.

Änka, bor med frisk make.

Dog troligen i hjärtinfarkt och därefter i lungödem.

To Dove - or not to Dove..

Ursäkta min Hamlet traversi, men denna film finns bara på cybernätet. Du har säkert sett den efter att ha lurkat runt i mer än ettår?
Dove har en varumärkesstrategi (krångligt ord, men det är just det som jag lever av om ni vill veta) att bli "Ms Opposite" till alla, högre rankade, varumärken. Med detta vill man ha sagt det H&M sagt sedan jag jobbade med dem - *Äh, trix och fix och en halvrätt grundmaterial så ordnar sig allt - No worries, you'll be up to dat in our product as well as anybody else's" - typ.



I mitt tycke en kanonbra film. Riktigt bra.
Men, såklart, så finns det andra som roar sig på ursprungets bekostnad. Lika bra tillika. Faktiskt.



Håll till godo.

Tuttar, ben och anorexia

Hann, precis, se Charlotte Perelli avsluta melodifestivalen. Följer den gör jag sannerligen inte men sonen fick en lagg, eller bugg, i Turoc (x-box) varför schlagern hann dåna ut genom tv-systemet.

image69

Charlotte och jag "känner" varandra sedan tidigare varför jag dristar mig till att säga att hon är  f ö r  smal.
Misstolka mig inte - jag gillar slanka fruntimmer, men alla har en "set-point" en naturlig vikt och den som CP uppvisar är inte hennes.
Så glöm bilderna av henne, om det är det ni strävar efter, och gå och bada. I badhuset får ni, troligen, en mer rättvisande bild av den mänskliga anatomin än via schlagerfestivalen. I övrigt kan hon sin schlager - inte tu tal om saken. Hejja.

the TRÅDEN

image66
Gillade du Sex and the City? Satt du som klistrad vis 6 feet under? Svarade du inte i telefonen när Sopranos sändes? Är du kär i stjärnan i Entourage? Följer du Rome eller upprörs du av Deadwood? Du är inte ensam. Det alla dessa serier har gemensamt är produktionsbolaget H B O . HBO finansierar sina filmer genom abonnemang (som Canal+ ungefär) och inte med reklamintäkter (som TV4 t ex). HBO har slagit knock på media-USA genom att göra kvalitetsserier till ohyggliga kostnader utan att ta hänsyn till civilekonomernas kartogram och "tittarpreferenser". Stort tack för det HBO. Med denna affärsmodell har de tjänat ohyggliga pengar. Rätt åt dem. 

Toppen på hela listan, i min värld, utgörs av en serie som sänds/des på TV2 22.25 fredagskvällar. Ursprungligen under det profana namnet "Narkotikans Väg" (det måste varit sekreteraren Ulla-Bella som tidigare tjänstgjort på Socialstyrelsen som fått i uppgift att namnge serien) men numera går under originaltiteln: 
The Wire. 

En komplex historia om makt, vanmakt och verkligheten från toppen (borgmästaren Carcetti) till botten (corner boys) filmat genom pressens, polisens och skolans ögon. Upprinnelsen är en wire-tap, en avlyssningsenhet, och deras försök att klämma åt en av langarna i Baltimore. Därav namnet. Bidragande till trovärdigheten och det starka konstnärliga uttrycket är castingen, rollbesättningen. Den som sett serien vet vad jag talar om. Otroligt. Makalöst. Filmat, som brukligt, med riktig film och med ett fantastiskt ljus och ljud så är hela hantverket, skådespelarinsatserna inräknade, något som fått både mig och sonen helt förtrollade. Sonens vurm för rap-culture gör att corner boys och skolintriger ger honom större förståelse för sin egen situation och vad som slappas ut i texterna han älskar.  
image67
Måste ses.

Ehh....jaha...?!

Så kan det gå när man ska verifiera sig. Lyckligtvis är den relevant i just mitt fall...
image56

I övrigt har jag suttit halva dagen och pillat små jädra 3d-kuddar på Papprika. Varför har, ännu ingen, gjort 3d-kuddar som glue-dots?! Kinesisk nageltortyr.

Man är som man är..

Sök på "men" eller "män" och "scrapbook" på google och du får 662,000 träffar. Ingen av dem stämmer på mig.
Jag hjälper pt:s med deras egen träning, har varit tränare i thai-boxning, umgås med gubbar i kostym och legat och krälat på mattor och i boxningsringar runt halva världen med svett så man halkar och tandskydd i truten. Ändå känner jag mig aningen fjollig med mitt scrapbooking-intresse. Fler än jag, faktiskt nästan alla jag mött, har börjat scrappa som ett sätt att ta sig ur en jobbig tid. Att rekapitulera, att känna till och dokumentera, sitt ursprung och att skapa utan andra krav än att det blir "fint" tycks vara ett fundamentalt behov hos oss människor. Synd om dem som inte kan få uppleva det.
Det finns övertygande bevisning för att motion fungerar lika bra som medicin och/eller terapi mot nedstämdhet (depression). Jag gissar att scrapbooking har snarlik effekt.
I min fantastiska fantasivärld skulle långtidssjukskrivan och förtidspensionärer erbjudas scrap-tid för att samla skäl och tanke. Se där! En lysande affärsutveckling för en industri som växer i skuggan av de etablerade.

För övrigt talar Malin och jag om att hålla en fotokurs med upplägget "Lär känna din kamera - 5 enkla tips att ta bättre bilder till ditt album och tre saker du bör undvika".
Någon som är intresserad av att delta?

Nu är ungarna klara

image51
Runt ramen löper en linnetråd i flera varv avlutad med två kinesiska good-luck-charms i mässing. I botten på bilden finns en luddig, mixad, tråd jag köpte på Papprika igår genom några metallstans-hål och varsin liten kinesisk peng. Det rosa Malin talar om är, gissningsvis, embossad rosa stämpel som jag satt i vänstra hörnet. Ett poetiskt inlägg, handskrivet sitter till vänster, 3d fjärilar vid den rosa emboss-stämpeln, en handmålad tattoo-bild snett under den. En myriad av urklippta texter där min egen är utprintad, tillknycklad och distressad med brun stämpel i nedre halvan.
På ramens framsida löper en text om hur bråkiga de är och har varit och att allt detta måste ibland få ett slut. Men att jag älskar de båda förbehållslöst trots det.


Nu så, nu är den färdig

Detaljerna klara:
image43image44image45image46image47image48image50

Tidigare inlägg
RSS 2.0