Åsså sist det där med ISO och slutare..

Slutaren bestämmer hur länge "ögonlocken" är öppen att släppa in ljus till sensorn. Sensorn kan ställas in till att bli olika känslig för ljus. Är det strålande sol och du behöver solglasögon så brukar det betyda att du får en kort slutartid. Det är bra när du ska fotografera sport eller fånga vattenstänk när ungarna springer vid havet.


Om det är mörkt så kan du bli tvungen att ändra ISO-talet för sensorn och där är det precis som med bländaren - ett lägre ISO-värde betyder en ljuskänsligare sensor. Ju högre man skruvar upp sensorn (brukar vara från 800 och uppåt) desto mer klumpas informationen ihop för att få fram en bild. Det kallas för brus och ser ut som små, oregelbundna gryn över hela bilden. Inte så snyggt. Har du däremot ett lågt värde (från 2-400 och nedåt) så blir bilden bara mjukare och mjukare avbildad. Utan brus alltså.

Nu sköter allt sådant här sig helt automatiskt för de flesta. De använder kameran bara i just auto-läget.

Men på den här illustrationen ser du varje funktion och vad som händer om du använder den. Glöm inte bort att titta i sökaren så ser du hur siffrorna ändrar sig på de små diagrammen och det hela blir märkvärdigt enkelt. Kamerans inbyggda exponeringsmätare talar till dig hela tiden så du vet vad som håller på att ske.


Inuti kameran sitter sedan en inställning också för ISO-talet i menyn. Lite olika för olika kameror och fabrikat. Leta dig fram...

När du lärt dig att ställa in fler och fler funktioner själv så börjar du märka att du faktiskt skapar och komponerar bilder och inte bara trycker av och får en bild. Hejja - du kör själv!
Kom ihåg att du kan dumpa de bilder du inte gillar direkt så slipper du sortera i alla gamla bilder (som om man någonsin gör det....?!) hela tiden med en känsla av att du inte duger som fotograf. Bara släng vettja.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0